Jag har sedan jag var tretton-fjorton år alltid avskytt personer med främlingsfientliga åsikter. Nazister, rasister och bara vanliga inskränkta människor som anser att invandrare inte har något att göra i Sverige står helt enkelt överst på listan över sånt jag bara inte klarar av.
Därför svider det i hjärtat när jag inser att människor i min närhet tillhör just den kategori människor jag föraktar mer än allt annat. I just det här fallet är det en granne som gått med i gruppen ”Sverigedemokraterna in i riksdagen – ja tack” på facebook, och som jag i samma veva fått höra faktiskt har främlingsfientliga åsikter. På riktigt. En granne vi umgås en hel del med.
Vad gör man? Slutar umgås med personen ifråga? Försöker vara the better woman och bortse från hans politiska åsikter och njuta av hans sällskap ändå? Tar upp hans åsikter till diskussion, för att försöka förstå hur han tänker? Proppar hans postlåda full med propagande för vidsynthet, tolerans och acceptans? Sätter på sig tröjor med antirasistiska loggor när man ska dit på middag? Jag vet inte. Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska hantera det här. Om någon har ett tips, får ni gärna skriva det i kommentarerna – för som det är nu har jag ingen aning hur jag ska göra.
Av Sjumilakliv på Sjumilakliv.se, 2010. |
Permalink |
6 kommentarer |
Taggar: facebook, främlingsfientlighet, grannar, rasism, verklighet
Feed enhanced by Better Feed from Ozh
Jag har sedan jag var tretton-fjorton år alltid avskytt personer med främlingsfientliga åsikter. Nazister, rasister och bara vanliga inskränkta människor som anser att invandrare inte har något att göra i Sverige står helt enkelt överst på listan över sånt jag bara inte klarar av.
Därför svider det i hjärtat när jag inser att människor i min närhet tillhör just den kategori människor jag föraktar mer än allt annat. I just det här fallet är det en granne som gått med i gruppen ”Sverigedemokraterna in i riksdagen – ja tack” på facebook, och som jag i samma veva fått höra faktiskt har främlingsfientliga åsikter. På riktigt. En granne vi umgås en hel del med.
Vad gör man? Slutar umgås med personen ifråga? Försöker vara the better woman och bortse från hans politiska åsikter och njuta av hans sällskap ändå? Tar upp hans åsikter till diskussion, för att försöka förstå hur han tänker? Proppar hans postlåda full med propagande för vidsynthet, tolerans och acceptans? Sätter på sig tröjor med antirasistiska loggor när man ska dit på middag? Jag vet inte. Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska hantera det här. Om någon har ett tips, får ni gärna skriva det i kommentarerna – för som det är nu har jag ingen aning hur jag ska göra.
Av Sjumilakliv på Sjumilakliv.se, 2010. |
Permalink |
2 kommentarer |
Taggar: facebook, främlingsfientlighet, grannar, rasism, verklighet
Feed enhanced by Better Feed from Ozh
Jag tittar på Vetenskapens värld. De analyserar en backhoppares fysik och hoppteknik med hjälp av höghastighetskameror och andra tekniska hjälpmedel.
Och det slår mig att det här är den enda typ av sport jag är intresserad av – det vill säga den vetenskapliga aspekten av sporten. Varför människor kan vara bra på en sport, vad det är i deras fysik och psyke som gör dem till duktiga idrottsmän.
Nörd? Jag?
Av Sjumilakliv på Sjumilakliv.se, 2010. |
Permalink |
2 kommentarer |
Taggar: backhoppning, nörderi, OS, sport, vetenskap
Feed enhanced by Better Feed from Ozh
Jag har sedan jag var tretton-fjorton år alltid avskytt personer med främlingsfientliga åsikter. Nazister, rasister och bara vanliga inskränkta människor som anser att invandrare inte har något att göra i Sverige står helt enkelt överst på listan över sånt jag bara inte klarar av.
Gilla!